ODLA HÅLLBART FRÅN A till ö
– tips och råd
 

ALLMÄNNA REGLER Du får sälja små mängder frukt, bär, mikrogrönt, alger, svamp, grönsaker och potatis direkt till konsument och restaurang utan några specifika krav, förutom att du ansvarar för att maten är säker. Själva odlingen ska dock vara registrerad hos Länsstyrelsen och uppfylla de allmänna hygienreglerna för primärproduktion. Läs mer på Livsmedelsverkets hemsida: https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/broschyrer-foldrar/forsaljning-sma-mangder.pdf

ANDELSJORDBRUK Att bedriva odlingen med andelsjordbruk som modell kan vara mycket givande för verksamheten. Detta kan göras både till privatpersoner eller företag. En fördel är att verksamheten får en bättre ekonomisk grund och risken och belöningen av skörden delas. Med andelsjordbruk till företag finns även möjligheter till marknadsföring och kommunikation.

BIKUPOR Att husera bikupor kan ge välpollinerade grödor och maximera skörd, hjälpa intilliggande trädgårdar, parker och fruktträd samt generera inkomstbringande honung och andra biprodukter. Det är inte svårt att skaffa bin, men som alltid när det gäller levande djur gäller det att ha eller skaffa rätt kunskap om hur de bäst tas om hand. För hjälp och råd för att komma igång rekommenderar vi er att kontakta närmaste biodlarförening och bli medlem, eller att gå en kurs. Kanske kan ni även köpa ert första samhälle via dem och deras medlemmar. Som medlem i en biodlarförening kan man ofta låna eller hyra redskap som annars kan vara kostsamt (och skrymmande) att investera i. Bikupor skall registreras hos Länsstyrelsen och ni bör ha en plan för bekämpning av till exempel Varroa-kvalster.

CIRKULÄR EKONOMI "Cirkulär ekonomi” saknar ännu en etablerad definition, vilket innebär att begreppet riskerar att urvattnas. Men kort sagt handlar den linjära ekonomin om att utvinna naturresurser, producera, konsumera och i sista led bli av med avfall. Första steget i att förändra något mot "cirkulärt i praktiken" är design vid tillverkning av nya produkter samt att säkertställa möjliga processer. En plan B och C för allt svinn och avfall i en verksamhet är en förutsättning.

EKOLOGISK ODLING Ni kan certifiera er odling som ekologisk, men det är inget krav för att få kalla sig Cirkulär Stadsodling. Om ni vill certifiera er odling är det bra att veta att det krävs en hel del dokumentation samt att ni måste följa certifieringens förhållningsregler, vilket KAN göra att ni ej kan använda vissa restflöden och svinn som insatsvaror. Ni behöver även anmäla/registrera er odling till Jordbruksverket och Livsmedelsverket samt någon typ av kontrollorgan. Att odla giftfritt och enligt ekologiska principer är däremot en grundpelare och helt nödvändigt för att få kallas Cirkulär Stadsodling. Mer om ekologisk odling hos Jordbruksverket: https://jordbruksverket.se/stod/jordbruk-tradgard-och-rennaring/jordbruksmark/ekologisk-produktion/regler-och-certifiering-for-ekologisk-produktion

FRÖ OCH PLANTOR Att välja frö kan kännas som en utmaning. Det finns en uppsjö av företag som säljer frö. Men med planering och jämförelser mellan sorter och märken kommer ni snart kunna hitta de bästa för er. Tänk på att fröer från nordiska odlingsförhållanden gör det lättare att lyckas, då sorterna är väl anpassade till vårt klimat. För att spara tid och för att kunna komma igång snabbare med säsongen kan inköp av färdiga små plantor annars vara värdefullt. Om det är lönsamt eller ej beror på vilka förutsättningar och faciliteter ni har tillgång till.

FÖRODLING Det är stor skillnad på säsongens längd och lämpliga grödor beroende på var i landet ni befinner er. Oavsett detta så har vissa grönsaker lång utvecklingstid för att hinna ge skörd. Att ha tillgång till utrymmen och belysning som tillåter förodling inomhus kommer att hjälpa er att skapa mångfald och rikare skördar. När ni sätter en odlingsplan är det smart att dela upp grödor i ”förodling” och ”direktsådd” och därmed skapa en uppfattning om behov av utrustning och utrymmen. Om ni ska odla en stor variation av grönsaker, kryddor och blommor samt vill förodla dessa själva, krävs ett inomhusutrymme på ca 10-15 kvm Om det finns uppvärmt växthus eller väl upplysta inglasade utrymmen kan dessa användas för förodling. Belysning behöver anskaffas, det kan vara vanliga LED-lysrör med så starkt ljus ni kan hitta. Finns till exempel inom blomsterhandel eller bygghandel.

FÖRÄDLING Om ni vill förädla era grönsaker, till exempel torka, lägga in, safta, sylta, och sälja dessa till kunder, behöver ni anmäla er verksamhet till kommunen. Ni måste även ha tillgång till livsmedelsgodkända lokaler för att bedriva den typen av aktivitet. Om ni bara skall sälja färska, nyskördade grönsaker på plats behöver detta i regel inte anmälas till kommunen för livsmedelsproduktion.

FÖRSÄLJNING Det finns många sätt för att sälja skörden. Fördelen med att vara i eller i närheten av en stad är att behov av transporter och lagerlokaler ofta är minimala. Några varianter av försäljning: - Vid ”grind” till privatpersoner - Till företag - Via Rekoringar - Digitala marknadsplatser - Instagram - Facebook - Grossist Ta reda på vad som passar er och bygg infrastruktur, kommunikation och processer som passar er. Tänk på att det finns regler för hur livsmedel ska transporteras, samt att Länsstyrelsen kan ha synpunkter på om ni levererar grönsaker till någons dörr.

GÖDSEL Poängen med cirkulär stadsodling är att ta vara på stadens svinn och organiska flöden, och omvandla detta till jord, jordförbättring och näring eller upcyklad infrastruktur, sittplatser och funktioner. Med kompost från en restaurang med kompostmaskin kommer man långt när det gäller näring. Livsmedelsproducenter eller djurhållare i närheten kan också ge värdefull näring, inte minst är stallgödsel en tillgång. I en kommun eller förening finns det ofta organiskt trädgårdsavfall som kan omvandlas till näring och mull. Gräsklipp, löv, sly och rester efter häcktrimning är utmärkta råvaror. Undvik dock taggigt material. Med rätt samarbeten undviker ni inköp av gödsel och andra typer av jordförbättringsmedel.

HÖNS, ANKOR OCH VAKTLAR Hönsdjur är utmärkta skadedjursbekämpare, de ger kraftfull gödsel samt ägg. Höns är dessutom sällskapliga och därmed trevliga att ha i en odling där de bidrar till platsens magi. Om ni vill skaffa höns, vaktlar eller ankor behöver ni ta reda på vilka regler som gäller i den aktuella staden/kommunen. Om odlingen ligger i tättbebyggt område kan det till exempel finnas regler mot att ha tupp i flocken. En anmälan till kommunen kan också behövas. Ägg från vaktlar kan säljas till restauranger, butiker och privatpersoner. Hönsägg har större begränsningar men får säljas vid grind till privatpersoner, så länge inte fågelinfluensan sätter restriktioner för hur djuren får hållas samt hur ägg får säljas. På Jordbruksverkets hemsida finns aktuell information om just ditt område. Innehav av hönsdjur ska anmälas till Jordbruksverket. En årsavgift tas ut för detta. 2024 ligger avgiften på 80 kronor. Om ni väljer att satsa på höns ur hotade arter kan ersättning sökas från Jordbruksverket. Några exempel på hotade arter är Öländsk Dvärghöna, Bjurholmshöna, Bohuslän-dals svarthöna, Fifty five flowery, Gammelsvensk dvärghöna, Gotlandshöna m fl. Se mer på Jordbruksverkets hemsida. https://jordbruksverket.se/djur/lantbruksdjur-och-hastar/fjaderfan https://jordbruksverket.se/stod/jordbruk-tradgard-och-rennaring/djur/hotade-husdjursraser

JORDEN Hur väl ni lyckas med odlingen hänger till stor del på jorden och dess sammansättning. Utan en bra jord kommer ni inte få lyckade resultat. Om ni inte kan göra egen jord av restavfall, kompost och organiskt material måste ni köpa in jord. Välj då gärna en ekologisk matjord ämnad för grönsaksodling. Googla på företag nära dig som kan leverera större mängder jord. Räkna med att ni kan behöva 50–100 ton näringsrik jord för en odling på 500 kvm såvida marken inte är bördig från början.

KOMPOST Att ha egna kompostsystem kan vara värdefullt i en odling, men det är inte ett krav för att lyckas. Om ni till exempel samarbetar med en restaurang som har kompostmaskin för matavfall, kan ni därifrån få tillgång till fin kompost. Ni kan även praktisera metoden ”direktkompostering” vilket innebär att allt organiskt material läggs tillbaka på och i bäddarna, utan att passera komposthögen. Det kan spara tid och plats. Vill ni ha en kompost för organiskt trädgårdsavfall går det utmärkt. Det finns massor med inspiration i litteratur och på Youtube om hur sådana kan byggas. Vill ni ha en egen kompost för matavfall skall den dels uppfylla regler så att råttor och fåglar inte kan komma åt innehållet dessutom säger ett EU-direktiv att det från 2024 krävs en tillståndsansökan hos kommunen. Läs på om vad som gäller i just er stad/kommun.

MASKINER OCH REDSKAP Behovet av maskiner och redskap kan variera och bero på hur ni vill driva odlingen och vilka odlingsmetoder ni använder. I regel behövs dock inte överdrivet många olika redskap och maskiner. Detta behövs: - Pumpsystem/bevattning - Skottkärror/vagnar - Grepar - Spadar - Krattor - Gräsklippare/trimmer - Sekatörer - Sågar - Skruvmejslar, hammare och andra handverktyg - Järnspett - SRS-backar (gråbackar för restaurang)

MICROGREENS OCH GRODDAR Något som kan ge konstant skörd (om ni har tillgång till uppvärmt växthus eller inomhusmiljö) och ge en bra inkomst är microgreens och groddar – såväl gott och hälsosamt som snabbväxande. Många restauranger har detta på menyn. Bra sorter att testa är till exempel: - Alfalfa - Broccoli - Bönor av olika slag - Kål av olika slag - Rädisor - Rödbetor - Solros (skalfria) - Ärtor av olika slag För att odla groddar krävs särskilda hygienkrav. Tänk på att groddproduktion ska vara godkänd av länsstyrelsen och leva upp till de allmänna hygienregler för primärproduktion som finns i hygienförordningen. Ni får inte starta försäljning innan godkännande.

ODLINGSTEKNIKER Det finns nästan lika många sätt att odla på som det finns städer i världen. Samspel mellan växter, planering av ytor, platsens förutsättningar och växtzoner, mikroklimat och odlingstekniker kan avgöra hur väl ni lyckas. Med rätt design, odlingstekniker, skötsel och växtval kan ni odla otroliga mängder grönsaker, kryddor och blommor på en liten yta i en stad. Det går att odla på nästan vilken yta som helst, även asfalt som dock kräver att ni bygger upp bäddar eller odlingssystem på höjden. Om ni vill minska arbetsinsatsen men maximera skörden kan odlingsmetoder som No Dig, samplantering, hügelkultur och/eller täckodling vara något för er. Det finns en uppsjö av böcker, Youtube-klipp, bloggar, hemsidor och poddar som ger djuplodande kunskaper. Enkla förklaringar till begreppen: - No Dig – genom att inte gräva och därmed inte störa jordens struktur och organismer blir jordhälsan god och skörden stor. - Samplantering – Att odla växter som trivs ihop och avlöser varandra maximerar odlingsytans potential. Den stora variationen av växter gör att de hjälper varandra att både leverera optimalt och hålla skadedjur borta. - Hügelkultur – odlingsbädd som anläggs av murkna stockar, gamla växtdelar, kvistar, grenar och annat organiskt material. Materialet fungerar som en svamp som håller fukt och näring samt ger en syrerik miljö. En hügelbädd kräver mindre vattning och gödning. - Täckodling – organiskt material läggs löpande på odlingsbädden, mellan plantorna. Minskar behovet av ogräsrensning, håller fukt, främjar mikrolivet i jorden och imiterar naturens processer. Olika sätt att anlägga odlingsbäddar: - På asfalt – Bygg odlingsbäddar på höjden, med organiskt material toppat med jord i odlingslådor eller som hügelbäddar. - På tak – Bygg odlingsbäddar på höjden, med organiskt material toppat med jord i odlingslådor eller som hügelbäddar. - På grus eller hård lerjord – Bygg odlingsbäddar på höjden, med organiskt material toppat med jord i odlingslådor eller som hügelbäddar. - På gräsmatta, befintligt grönsaksland eller annan grönyta – Fritt fram, men No Dig rekommenderas varmt då den innebär mindre jobb, bättre jord och främjat mikroliv. Sök information i böcker och på Youtube eller gå en relevant kurs.

RESTAURANG Att på något sätt koppla odlingen till en restaurang är i många avseenden klokt. Att skapa en cirkulär ”loop” med en egen eller extern restaurang är en av de mest värdefulla och direkta samarbeten ni kan ha. Om restaurangen har en kompostmaskin blir dess matavfall en värdefull insatsvara som gödning i odlingen, medan restaurangen i sin tur kan ta del av skörden och erbjuda sina gäster en unik matupplevelse. På så sätt skapas ett system där näring cirkulerar samtidigt som odlingen ger smakrika, nyskördade grönsaker utan större klimatavtryck vad gäller transporter och lagerhållning. Fundera på om ”andelsjordbruk för restauranger” kan vara en affärsmodell för er. Fördelarna som en restaurang får av en cirkulär stadsodling är: - Grönsaker i säsong - Högre kvalitet på grönsakerna - Mer smak på grönsakerna - Nyskördat ger längre hållbarhet på plats i restaurangen - Unikt utbud - Flexibelt - En plats att cirkulera matavfall och minska svinn - Minskat förpackningsavfall

SKADEDJUR Som cirkulär stadsodlare ska du undvika gifter för att bekämpa skadedjur och svampangrepp. Även ekologiskt godkända preparat bör användas försiktigt. Att skapa en miljö där många insekter och fåglar trivs kan per automatik hjälpa er att hålla oönskade skadedjur stångna. I ett fungerande ekosystem finns en balans. Lite information och tips: - Sniglar, löss, fjärilslarver och nematoder är vanliga skadedjur. - Att samplantera kryddor, blommor och grönsaker kan vara en bra metod för att hålla undan skadedjur. - Nät, fällor, ”trap crops”, biologiska medel och levande rovdjur eller manuell hantering hålla undan objudna gäster. - I städer finns det gott om råttor och även om de kanske inte äter era grödor så kan de hitta gott om gömställen i en odling. Ha en plan för råttor och håll dialog med fastighetsägare. Länsstyrelsen kan ha krav på hur råttor bäst ska hanteras. Avtal med en skadedjursanerare alternativt egna certifieringar kan krävas. - Bygg en fågelholk för rovfåglar. Fåglar kan hjälpa till att avskräcka gnagare. Rekommenderas dock ej om ni har frigående höns.

SOLCELLER Om det finns möjlighet att sätta upp solceller kan de hjälpa er med belysning, att ladda elverktyg eller driva en pump till bevattningssystem. Idag finns en uppsjö av solceller till rimliga priser. Det kan vara värt att kolla upp den möjligheten för att göra er odling ännu mer hållbar.

SOPHANTERING Det mesta av allt organiskt avfall som kommer in eller uppstår i odlingen kan komposteras eller användas på plats. Skrymmande material som inte gör nytta kan eldas, varför det är behändigt att ha en eldningsyta på området. Aska eller kol kan då användas som gödning och jordförbättring i odlingen. Undvik dock att elda målat eller tryckimpregnerat trä. Det uppstår även andra slags sopor, exempelvis förpackningar i plast och metall. Det är nödvändigt att ha en plan för hur sopor ska sorteras och hanteras.

SVINNPARTNERS För att lyckas som konceptodling med cirkulärt fokus är det av största vikt att hitta lokala samarbeten. Företag och verksamheter som har avfall, restflöden eller olika material som kan återbrukas eller upcyklas är ovärderliga. Andra optimala samarbeten är en kommun, restauranger, hotell, livsmedelsbutiker, blomsterhandlare, andra odlare och jordbrukare liksom livsmedelsproducenter, byggföretag och evenemangsföretag. Även om svinn och avfall är ovärderliga resurser är det viktigt att välja noga. Ha principen Shit In, Shit Out i åtanke och fundera på om avfallet verkligen passar er verksamhet. Kontrollera noga om det finns gifter, rester av växtskyddsmedel eller annat som inte har i en odling att göra. Några exempel: - Undvik tryckimpregnerat virke. - Välj i första hand kompost från restauranger med ekologiska råvaror. - Hö, halm och stallgödsel kan innehålla rester av pyralider, ett slags växtskyddsmedel som kan förstöra skörden. Det är bra att i möjligaste mån känna till ursprunget på dessa produkter.

TID FÖR ODLING När och hur säsongen kan börja beror på vilka faciliteter och utrymmen som finns, samt var i landet odlingen ligger. Växthus, uppvärmda källare med extrabelysning, jordkällare eller extrabelyst plats inomhus ger utrymme för förodling vilket både tidigarelägger säsongen och möjlighet att odla grödor med lång utvecklingstid. Vintersådd är en plats- och insatssparande odlingsmetod. Med klimatförändringen är odlingszonerna något förskjutna, vilket gör det svårt att säga exakt när det är dags att så och/eller sätta ut förodlade plantor. Men några tumregler finns: När jorden reder sig, alltså släpper från spaden under grävning, är det dags för direktsådd. När maskrosen blommar är det 8 grader i jorden och dags att sätta potatis. På Blendadagen, den 27 maj, är jorden tillräckligt varm för att kunna sätta bönor. När det inte längre finns risk för nattfrost kan förodlade växter planteras i odlingsbädden. Detta brukar ske i början av juni, men håll koll på väderleksrapporten!

TRÄDGÅRDSDESIGN För att lyckas är designen av odlingen viktig. De flesta växter vill ha mycket sol, anlägg därför bäddar eller odlingslådor med hänsyn till detta. Om marken har lutning är det även bra att ta hänsyn till vattenflöden och anlägga bäddar så att de kan fånga upp så mycket vatten som möjligt. Det kan skapa ekosystemtjänster i en stad och minska effekter av avrinning och översvämning.

TVÄTTSTATION OCH HYGIEN Ni kommer behöva ett utrymme och infrastruktur för tvätt och packnings av grönsaker, gärna under tak eller någon typ av vattensäkrad struktur. Tillgång till rent kranvatten bör finnas. För att rengöra verktyg, lådor och annat rekommenderas att bara använda ekologiskt nedbrytbara rengöringsmedel, så som alkohol, grönsåpa, galltvål, ättika eller till exempel bikarbonat. Mer information om ekologiskt godkända rengöringsmdel hittar du på KRAV:s hemsida: https://regler.krav.se/unit/krav-regulation/0e7b65c6-ea65-4352-9ff6-b69950d6671c;jsessionid=EE2A19CFA44759829912C8AA70E93155

TÄCKMATERIAL För att behålla vatten och näring i bäddarna, och samtidigt hålla ogräs borta samt hålla jorden lucker är täckodling en bra metod. Till detta kan det finnas flera material som redan finns i en stad eller skapas vid skötsel av en stad. Löv (finns ofta i en stad) Träflis (även bra i gångar, finns möjlighet att få tag på i en stad) Halm (välj pyralidfri gammal halm eller ensilage från en bonde nära staden) Hö (välj pyralidfritt gammalt hö från en bonde nära staden) Gräsklipp (finns ofta i en stad)

UNDVIK MISSTAG För att lyckas, ge plats för experiment, tester och odlingsglädje. I er iver att få tidig skörd, kan ett misstag vara att så eller sätta ut plantor för tidigt. Räkna inte med att försäljning av grödor skall räcka för att täcka kostnader. Att ha andra affärsben och kringtjänster är nödvändigt om er odling har krav på egen lönsamhet. Odla ”rätt” grödor, som ger bra avkastning, uppskattas av kunder och är platseffektiva. Shit in shit out. Att jobba med svinn och återbruk kan ibland vara en utmaning och ni bör fundera på om avfallet ni avser att använda verkligen passar er verksamhet. Undvik till exempel tryckimpregnerat virke. Att skapa en giftfri miljö är av stor vikt.

VATTEN Tillgång till vatten är A och O i en odling. Om ni kan samla in regnvatten och/eller hämta vatten från ett närliggande naturligt vattendrag är det fantastiskt. Ett hett tips är då att satsa på ett bra vattenfilter, eftersom pumpar, slangar och munstycken annars lätt täpps igen. I övrigt är tillgång till vanligt kranvatten naturligtvis gångbart. Tänk dock på att det lokalt kan införas bevattningsförbud under torra somrar. Ha därför en vattenplan. Att vattna för hand går självklart, men är oerhört tidskrävande. Ni gynnas stort av att satsa på ett lämpligt system. Det finns en uppsjö av olika bevattningssystem, slangar och lösningar. Om ni odlar i bäddar och inte i hydroponiska system, gäller det att välja något som passar storleken och upplägget i övrigt. Satsa på droppslangar, fuktslangar och system som går att skräddarsy. Länsstyrelsen kan komma att kräva vattenanalys för att garantera att vattnet ni använder är säkert för livsmedelsproduktion.

VAL AV PLATS Ni kan odla på nästan vilka ytor som helst; tak, asfalt, grus eller självklart gröna ytor som en gräsmatta eller en äng. Oftast finns inte utrymme i stadsplanering för stadsodling och tanken med Cirkulär Stadsodling är att ”ta vad som finns”. Att omvandla en outnyttjad och kanske ”död” yta i en stad faller väl in i konceptet och är ju en typ av svinn det med. Välj en plats med mycket sol eller anpassa val av grödorna till mer skuggiga förutsättningar.

VINTER Ha en plan för verksamheten och personal under vintermånaderna. Vilka tjänster och faciliteter finns för att driva passande verksamhet året om, även när odlingen vilar?

VINTERSÅDD För att spara plats och ändå få till en mångfald av grönsaker, kryddor och blommor kan det vara en god idé att höst- eller vinterså. Exempel på lätta grönsaker att så mitt i vintern eller tidigt på vårvintern är: - sallat - spenat - kryddor - kål - blommor

VILDA POLLINATÖRER, NYTTODJUR Om det finns plats och möjlighet är det givande att utse några platser och växter som ger boplatser och mat till vilda pollinatörer. Genom att plantera blommor och kryddor som insekter gillar, hjälper ni till att attrahera nyttodjur som hjälper er att få större skördar. En skyddad sandbank, högar med ris, en vedstapel eller insektshotell på olika platser kan anläggas med små medel, men kan göra stor skillnad. Att även placera ut skålar med vatten är mycket värdefullt för insekter, igelkottar och fåglar om det inte finns naturligt vatten i närheten.

VÄXTAKUTEN Om ni har turen att samarbeta med ett växtföretag som hellre än att kasta ger fula och osäljbara växter till er verksamhet krävs en plan för att ta hand om plantorna. Det är inte svårt, men kräver tid och resurser. Växter som kommer i kruka har ofta akut behov av ny och näringsrik jord. En enkel process för att rädda ledsna växter är att: - vattna rikligt och låta växterna dra i sig en massa vatten - klippa ner dem eller ansa bort allt som är dött - kruka om till större krukor med ny jord alternativt plantera ner växterna i odlingens bäddar - låta växterna vila i skugga några dagar efter omplantering - ge växterna tid och vatten På detta sätt kan ni rädda växter som annars skulle blivit kompost och ge dem en andra chans. Det krävs stora resurser och mycket tid för att dra upp krukade växter, så ur miljömässig synpunkt är det en stor vinst.

VÄXTVAL – ENKLA VÄXTER En av de roliga aspekterna i att skapa en egen stadsodling är möjligheten till variation och att odla unika grönsaker samt att upptäcka nya användningsområden. Visste du t ex att solrosor kan rena jorden från gifter? Eller att dahlior är ätbara? Eller att i valet mellan olika kålsorter kan grön-, svart- och purpurkål vara att föredra eftersom de kan skördas blad för blad. Odla också gärna grönsaker som har kort utvecklingstid, eller kontinuerlig och långvarig skörd från samma planta. Ska du odla för försäljning är det klokt att välja grönsaker och kryddor med högre kilopris. Med en begränsad yta och krav på avkastning bör ni planera smart. Blommor som både gynnar pollinatörer och är ätbara samt fungerar som snittblommor är särskilt värdefulla. Exempel på enkla grönsaker och blommor: Bönor Grönkål Körsbärstomater Persilja Ruccola Rädisor Sallat Svartkål Zucchini Ärtor Gräslök Mynta Blomsterkrasse Lejongap Ringblomma Solrosor

VÄXTVAL – KRÄVANDE VÄXTER Om ni inte har tillgång till växthus och inte har plats för "wild cards" gör ni klokt i att avstå från extra krävande grönsaker. Sådant som chili, aubergine, melon och vissa gurkor är det i regel värt att hoppa över eftersom de oftast behöver mycket värme och vindskydd. För att hitta rätt gäller det att läsa på om olika sorter inom varje växtfamilj, för att förstå om de kommer att trivas hos er eller ej. Ett tips om ni vill odla kål är att välja bort sådant som tar lång tid och mycket plats, som vitkål, spetskål och blomkål. Platskrävande grönsaker som även tar lång tid kan ni också avstå från, såvida ni inte har lyxen att ha mycket odlingsyta. Några exempel är kronärtskocka, majs och vitkål. Ett annat tips är att strunta i potatis, som visserligen är lätt att odla men som kräver stora ytor för att få större mängder. Potatis har också ofta ett lågt kilopris. Exempel på krävande växter: Aubergine – kräver mycket värme Broccoli – tar mycket plats, men kan vara odlingsvärd eftersom man kan använda hela plantan Chili – kräver mycket värme Dill – kan vara mycket lynnig och antingen stortrivas eller vantrivas Kronärtskocka – kräver mycket plats och värme och har lång utvecklingstid. Är sällan perenn samt ger liten skörd första året Lök – lång utvecklingstid och lågt kilopris Majs – kräver mycket plats och värme samt pollineringshjälp, har lång utvecklingstid Melon – kräver mycket värme Potatis – kräver mycket plats och har lågt kilopris Vitkål – kräver mycket plats, har lång utvecklingstid och lågt kilopris

ÅTERBRUK OCH UPCYKLING Förutom organiska material, som komposterat matavfall, löv, gräsklipp och annat trädgårdsavfall kan andra typer av material komma till nytta i en odling. Allt från virke, EU-pallar, stolpar, staket och byggavfall till köksbänkar, gatsten och mycket annat kan komma till pass. Verksamheten behöver förvaringsmöjligheter, arbetsbord, växtstöd, sittplatser och andra funktioner som med fördel kan byggas av återbrukat material. Att vara händig eller att ha en snickare till hands är en stor fördel för ett bra resultat.