CIRKULÄR STADSODLING
Vad är det
– och vad är meningen?
Cirkulär stadsodling kan bidra
LOKALA
SAMARBETEN
Jobba nära tillsammans
FN:s
GLOBALA
MÅL
Cirkulär Stadsodling
KONCEPTET – MODELL HUVUDSTA TRÄDGÅRD
Attraktiva städer, biologisk mångfald, hållbar mat och cirkulära processer. En odlad plats kan skapa många olika värden i en stad.
Cirkulär stadsodling syftar till att stadens svinn och restflöden kommer till direkt nytta och bidrar till att skapa mat, en vacker stad, ekosystemtjänster och biologisk mångfald. Konceptet bygger på lokala flöden och samarbeten, och en stads eller en stadsdels vilja att agera på de globala målen. Grundsynen bygger på respekt för maten, människan, planeten och kommande generationer. Med lokala flöden minskar ledtider, transportbehov och lagerhållning. Grönsakerna skördas i rätt tid, i rätt mängd och kan tillagas samma dag. I en stad finns också ett överflöd av näring och organiskt material som skapar en god jord. Livsmedel som kan komposteras, organiskt trädgårdsavfall, sly, löv, trä och liknande är utmärkta insatsvaror. Det handlar bara om att ta vara på resurserna på rätt sätt. Stadsodling är ingen nyhet och cirkulära processer är inte heller ett nytt begrepp. Historiskt har särskilt jordbruket fungerat cirkulärt. Det vi saknar i moderna samhällen är processer och strukturer som gör att material cirkulerar på plats, alltså där svinnet och flödet uppstår. En cirkulär stadsodling har en unik möjlighet att vända svinn till vinn. En stadsodling kan aldrig ersätta storskaligt jordbruk. Däremot kan den visa på hållbara odlingsmetoder och i liten skala underlätta för hälsa, utbildning, studier och forskning som kan inspirera större jordbruk att ställa om produktionen till mer cirkulära flöden. Utan stora insatser och med odlingsteknik som jobbar med naturen och inte emot kan stadsodlingen också skapa ansenliga mängder hälsosam mat.
Några värden som cirkulär stadsodling tillför:
För miljön:
Svinn och avfall blir direktverkande resurser
Återbruk och upcykling
Biologisk mångfald
Ekosystemtjänster
Kolsänkor
För människan:
Hälsa och välmående
Skönhet och glädje
Smakrika och näringstäta grönsaker
Minskad stress
Kunskapsutbyte
Matmagi
För lokalsamhället:
Ökad samverkan
Korta logistikkedjor
Attraktivare kvarter och städer
Tryggare områden
Ökade fastighetsvärden
Cirkulär stadsodling ska:
-
Finnas i eller i nära anslutning till en stad eller större samhälle
-
Ha flera lokala svinnsamarbeten med olika aktörer, - det är nyckeln
-
I första hand välja cirkulerat och återbrukat material, insatsvaror och gödning
-
Ej vara till för privat/enskilt bruk. Grönsaker skall säljas eller hamna i ett större sammanhang
-
Ej vara en kolonilott
-
Ha en yta av 500 kvm eller mer, utomhus (för perspektiv: en vanlig fotbollsplan är 6825 kvm)
-
Vara tillgänglig för allmänheten på något sätt, även om den är på ett tak
-
Till exempel vara en förening, ett eget företag eller en del i befintlig organisation/företag
-
Jobba aktivt för ett utvalt antal globala mål
-
Jobba med ekologiska och naturliga principer utan gifter och konstgödsel
-
Sträva efter en mångfald av grönsaker, kryddor och blommor, ej monokultur
-
Gynna pollinatörer och mikroliv i jorden
De fem viktigaste principerna
FN:s globala mål
En cirkulär stadsodling kan bidra till att nå flera av FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling.
En cirkulär stadsodling uppfyller många av de mål och undermål som satts upp inom de globala målen. Konceptet kan som exempel bidra till att:
# 2 – Stärka förutsättningar för ökad, hållbar och, i det här fallet, lokal livsmedelsproduktion.
# 3 – Skapa god hälsa och välbefinnande genom fantastiska grönsaker och ett inkluderande system, där såväl privatpersoner som lokala aktörer ryms.
# 9 – Uppmuntra nya innovationer genom att testa och använda diverse restavfall som gödning i odlingen.
# 11 – Främja ekonomiska, sociala och miljömässiga kopplingar mellan stad, stadsnära områden och landsbygd.
# 12 – Minska mängden avfall genom att förebygga, återanvända och återvinna avfall.
# 13 – Bekämpa klimatförändringar genom ekosystemtjänster. Grönska i städer skapar bland annat stabilare miljöer med svalka och ett effektivt upptag av regnvatten.
# 15 – Bidra till lokala ekosystem och biologisk mångfald genom att främja insekter och fåglar samt jordens mikroliv.
lokala samarbeten
Samarbeten med olika lokala aktörer är en förutsättning för cirkulär stadsodling.
Partners – några förslag:
Restauranger
En perfekt samarbetspartner kan vara en lokal restaurang, inom såväl offentlig sektor som privat. Med fördel har restaurangen en kompostmaskin som omvandlar matavfall till näringsrik kompost – att sprida på odlingsbäddarna. I gengäld kan restaurangen ta del av skörden och har därmed tillgång till unika, lokalproducerade grönsaker fulla med smak och näring (samt lång hållbarhet). Givet detta är den cirkulära processen ett faktum.
Lokala företag
De flesta företag som jobbar med varor och produkter har svinn eller restflöden. Istället för att kasta kan svinnet cirkuleras eller återbrukas. Allt från den lokala blomsterhandeln, livsmedelsbutiken eller byggföretaget till livsmedelsproducenter, evenemangsföretag och kommersiella odlare med stora svinn är utmärkta partners.
Djur- och växtvärlden
Kommunens park- och markavdelning, trädgårdsföretag, olika djurhållare, 4H-gårdar och andra livsmedelsproducenter eller jordbruk kan ha värdefullt "skräp" som kan tas tillvara.
Återbrukare
Om kompetens samt platsen för odlingen tillåter kan verksamheten inkludera, eller samarbeta med aktörer som erbjuder tjänster inom allt från reparation och upcykling till konst och kultur.
Kompletterande verksamheter
Att kroka arm med verksamheter som erbjuder något utöver stadsodlingen kan ge mervärde till platsen. Utbildningsföretag, företagshälsovård, offentlig skola/vård eller dylikt. Odlingen kan även erbjuda olika typer av lokala tjänster så som skötsel av rabatter, urnor eller kontorsväxter vilket kan öka lokal samverkansgrad.
KONCEPTET - MODELL HUVUDSTA TRÄDGÅRD
En första cirkulär stadsodling anlades vårvintern 2020 i Solna.
Grunden till detta koncept och variant av stadsodling är Huvudsta Trädgård. Odlingen grundades vårvintern 2020 i Solna nedanför Hufvudsta Gård, ett stenkast från Kungsholmen i Stockholm. Företaget Foodloopz, med odlaren Elin Aronsen Beis i spetsen, driver denna odling där stadens svinn och restflöden undersöks och används i syfte att skapa processer för cirkulär ekonomi i praktiken och generera lokala livsmedel.
På 700 kvadratmeter odlas grönsaker, kryddor och blommor, dessutom håller vi bin och höns. Odlingsbäddarna är anlagda av bland annat lokalt trädgårdsavfall, kompost från flera restauranger, gammalt hö, löv och över 100 ton grönt avfall från kryddföretaget Orto Novo samt tusentals ledsna krukväxter från Blomsterlandet. Infrastruktur och trädgårdsmöbler har till stor del byggts av återbrukat virke.
2021 beviljades projektet stöd från Vinnova i utlysningen - Framtidens attraktiva livsmiljöer - lärdomar från pandemin för att utveckla och kommunicera cirkulär stadsodling som koncept.
I samarbete med S-Invest (Blomsterlandet), Econova (Weibulls) och kocken Paul Svensson skapades en arbetsgrupp för att förfina konceptet och bistå till att andra städer och platser kan skapa sina egna cirkulära stadsodlingar. Vårt mål är att hjälpa kommuner, fastighetsägare och drivna personer att med skräddarsydda svinnsamarbeten och cirkulära processer utveckla sina egna lokala gröna oaser. Tillsammans har vi visat att det finns stora möjligheter och vinster för andra att göra något liknande. I en gemensam arbetsgrupp formulerades premissen:
Respekt för maten, människan, planeten och för kommande generationer.
Mer information om projekt Huvudsta Trädgård hittar du bland annat på Instagram @huvudstatradgard
Foto: Lena Granefelt
GRÖNA STÄDER OCH FORSKNING
Motiven för att använda ytor i en stad för odling och grönska är många.
Det finns stora mängder forskning som visar på fördelarna med att använda ytor i staden till grönska, träd och odling. Historiskt sett har det odlats i och nära städer i alla tider, även så långt tillbaka som till Vikingatiden och antika Rom, ofta i syfte att stärka livsmedelsförsörjning.
Forskning visar att odling och grönska i städer inte bara tillför skönhet. Odling ger också tydliga ekosystemtjänster, som att människor blir klokare, gladare och friskare, att stressen minskar och välmåendet ökar, att värdet på fastigheter och kvarter ökar, att fåglar, pollinatörer och andra varelser i och ovan jord gynnas.
Nedan finner du några intressanta länkar:
https://fof.se/artikel/den-tata-grona-staden-ar-mest-hallbar/
https://se.thegreencities.eu/best_practices/varfor-behover-vi-grona-stader/
https://universitetslararen.se/2018/09/28/het-forskning-om-grona-stader/
https://landetsfria.nu/2022/nummer-368/gronare-stader-ger-battre-halsa/
https://liu.se/nyhet/stadsodlingens-fordelar-och-risker-studeras-av-forskare
https://www.ivl.se/vart-erbjudande/forskning/hallbart-samhallsbyggande/hallbar-stadsodling.html
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/forskning-visar-tradgardsterapi-effektivt-mot-utbrandhet
https://www.slu.se/ew-nyheter/2018/11/rehabtradgarden-i-svt/
https://kolonitradgardsforbundet.se/kolonirorelsens-historia/